(null)


Bloggtorka? Skrivkramp? Sinande inspiration? 

Egentligen inte. Egentligen har jag en hel del att gagga om. Eller skriva om. Faktiskt. Det har hänt en väldans massa den senaste månaden som säkert skulle kunna klassas som underhållande för många. Mindre för mig. Där och då. Exempelvis som när dotterns leksaksbil åkte på en simtur. I toaletten. Och den liksom åkte ned där. Långt in. Och jag lika så. Med handen. Och armen. För att fiska upp den där jävla bilen. Inte så mycket för att jag så gärna ville rädda bilen utan för att jag ville rädda toaletten. Möjligheten att gå på den. Alltså använda den. Även om jag många gånger där och då övervägde huruvida en toalett var av nödvändighet eller inte. Pengar var mest den avgörande faktorn. Slippa ringa en rörmokare och en faktura på 3-4 papp. Och så var jag lite nödig om jag ska vara ärlig. Så det var bara att kavla upp ärmarna. Bokstavligt talat. Och leka superwoman. Och gräva. Långt in där ingen kroppsdel någonsin ska behöva vara. But I did. Och jag räddade toaletten. Något svärandes. Vilket dottern tyckte va kul. Så hon spolade. I samma sekund som handen greppade den där jävla bilen. Då svor jag ännu högre. Hon skrattade högre. Jag svor högst. Nästan.

Jag skulle även kunna berätta om min panik när vi fick hem broschyren "om kriget kommer". Och mitt frenetiska googlande i desperata försök att få svar om domedagen är på intrång. Eller om det är ryssen. 
Jag var l i v r ä d d. Och ska jag vara ärlig så är jag nog fortfarande lite harig. Vilket min käre sambo finner smått underhållande att driva om. Medan jag skriver inköpslistor på konserver, svarta vattendunkar ( japp de måste vara svarta för att vattnet inte ska bli dåligt), stora ryggsäckar och planerar flyktplaner (ut till landet givetvis) samt kontrollerar den snabbaste vägen till närmsta skyddsrum så skriver sambon ned alla skämt jag inspirerar honom till. Han hoppas väl på massa material för sin debut som stand up artist. Men skrattar bäst som skrattar sist. När det väl händer så kommer den här familjen ha ravioli för år framöver. Och en stor ryggsäck. Och vatten. 

Något som jag inte har så mycket material om är recept. Och detta är ju en mat- och bakblogg. Inte för att jag bunkrar konserver utan för det mesta vi har ätit de senaste veckorna är korv med bröd. Kokt. Grillad. Stekt. Det är  nästan det enda vår käre unge behagar äta sen hon blev sjuk. Och kors i taket. Nu är hon sjuk igen. För hon befann sig på en dagisgård. Förlåt, en förskolegård. Mindre än en meter från andra intagna höll jag på att säga. Från andra förskolebarn menar jag givetvis. Och så snodde hon givetvis bästisens napp för den såg ju spännande ut. Och vips. 3 dagar senare på pricken så blev hon sjuk. Givetvis. Nu är det inte ens korv som gäller. Det är vatten. Lite piggelin. Och någon fruktklämmis för spädisar.

 I denna hetta så har jag haft noll inspiration till matlagning. Vi har grillat. Mest sambon. Där finns det väl nåt recept att gräva fram i och för sig. Sen har vi varit på landet. Där har vi också grillat. Eller min far har. Hans tjej? Kvinna? Särbo? Partner? Respektive? Vad kallar man det när dem är äldre och flickvän låter så pubis? Men ni vet nog vad jag menar. Hon har lagat tillbehören. Jag har haft den lyxen att inte behöva tänka på sånt utan har bara jagat dottern som sprungit barfota i det fria. 

Några recept finns det visserligen att klämma fram. Jag har kommit på några riktigt goda rätter. Det har jag. Inte om du frågar dottern dock. För hon ska fortfarande ha korv. Problemet är att det inte riktigt finns någon kontinuitet. Jag kan liksom inte lova att på daglig basis leverera så som jag gjort. Och jag kan inte bara skylla på att dottern är sjuk. Sommaren är här. Det finns så mycket som lockar. Det blir enklare middagar. Vi äter ute. Vi äter borta. Och jag suger på det här att vara mat- och bak-bloggare hör jag. Jag ska dock försöka att lägga ut lite grann. Även om det inte blir på daglig basis. 

Jag kan ju börja med ett recept på korvbröd. För att hedra all jäkla korv som vi ätit den senaste tiden. 

Och jag kan därtill lägga till ett tips om, ni precis som vi har en unge som älskar vanlig grillkorv, att möööörscha korven med en jäkla massa Baby Ray's. Chipotle är veckans storfavorit. Lite rostad lök om man kan gräva fram det. Och den där trista grillkorven kan faktiskt bli en kulinarisk upplevelse oavsett om den grillats eller stekts till en knapp igenkännbarhet.

(null)


(null)



Korvbröd med torrjäst
12 st

1/2 påse torrjäst
1 tsk salt
1 tsk socker
6 dl vetemjöl
2 1/2 dl mjölk
50 gram smör
1 ägg till penslingen


Smält smöret i en kastrull och häll sedan ned mjölken så att smöret svalnar lite.

Blanda alla torra ingredienser i en bunke och häll sedan på degspadet. Bearbeta degen tills den blir smidig. Gärna i 5-10 minuter. Har du en köksassisten så använd den. Om inte så kanske du har degkrokar till elvispen? 

Lägg en handduk över och låt degen jäsa i 30 minuter.

Häll ut degen och knåda den en stund innan du sen delar upp den i 12 lika stora bitar.

Forma varje del till ett korvbröd och lägg på en ugnsplåt täckt med bakplåtspapper. 

Låt jäsa i 30 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader så att ugnen är varm tills dess att bröden jäst klart.

Vispa upp ett ägg och pensla bröden.

Grädda bröden i mitten på ugnen i ca 8-10 minuter. Ha lite koll så dem inte bränds alltför mycket. I mitt tycke föredrar jag bränd korv framför bränt korvbröd.




Korvbröd

Mellanmål 2 kommentarer
(null)


Bloggtorka? Skrivkramp? Sinande inspiration? 

Egentligen inte. Egentligen har jag en hel del att gagga om. Eller skriva om. Faktiskt. Det har hänt en väldans massa den senaste månaden som säkert skulle kunna klassas som underhållande för många. Mindre för mig. Där och då. Exempelvis som när dotterns leksaksbil åkte på en simtur. I toaletten. Och den liksom åkte ned där. Långt in. Och jag lika så. Med handen. Och armen. För att fiska upp den där jävla bilen. Inte så mycket för att jag så gärna ville rädda bilen utan för att jag ville rädda toaletten. Möjligheten att gå på den. Alltså använda den. Även om jag många gånger där och då övervägde huruvida en toalett var av nödvändighet eller inte. Pengar var mest den avgörande faktorn. Slippa ringa en rörmokare och en faktura på 3-4 papp. Och så var jag lite nödig om jag ska vara ärlig. Så det var bara att kavla upp ärmarna. Bokstavligt talat. Och leka superwoman. Och gräva. Långt in där ingen kroppsdel någonsin ska behöva vara. But I did. Och jag räddade toaletten. Något svärandes. Vilket dottern tyckte va kul. Så hon spolade. I samma sekund som handen greppade den där jävla bilen. Då svor jag ännu högre. Hon skrattade högre. Jag svor högst. Nästan.

Jag skulle även kunna berätta om min panik när vi fick hem broschyren "om kriget kommer". Och mitt frenetiska googlande i desperata försök att få svar om domedagen är på intrång. Eller om det är ryssen. 
Jag var l i v r ä d d. Och ska jag vara ärlig så är jag nog fortfarande lite harig. Vilket min käre sambo finner smått underhållande att driva om. Medan jag skriver inköpslistor på konserver, svarta vattendunkar ( japp de måste vara svarta för att vattnet inte ska bli dåligt), stora ryggsäckar och planerar flyktplaner (ut till landet givetvis) samt kontrollerar den snabbaste vägen till närmsta skyddsrum så skriver sambon ned alla skämt jag inspirerar honom till. Han hoppas väl på massa material för sin debut som stand up artist. Men skrattar bäst som skrattar sist. När det väl händer så kommer den här familjen ha ravioli för år framöver. Och en stor ryggsäck. Och vatten. 

Något som jag inte har så mycket material om är recept. Och detta är ju en mat- och bakblogg. Inte för att jag bunkrar konserver utan för det mesta vi har ätit de senaste veckorna är korv med bröd. Kokt. Grillad. Stekt. Det är  nästan det enda vår käre unge behagar äta sen hon blev sjuk. Och kors i taket. Nu är hon sjuk igen. För hon befann sig på en dagisgård. Förlåt, en förskolegård. Mindre än en meter från andra intagna höll jag på att säga. Från andra förskolebarn menar jag givetvis. Och så snodde hon givetvis bästisens napp för den såg ju spännande ut. Och vips. 3 dagar senare på pricken så blev hon sjuk. Givetvis. Nu är det inte ens korv som gäller. Det är vatten. Lite piggelin. Och någon fruktklämmis för spädisar.

 I denna hetta så har jag haft noll inspiration till matlagning. Vi har grillat. Mest sambon. Där finns det väl nåt recept att gräva fram i och för sig. Sen har vi varit på landet. Där har vi också grillat. Eller min far har. Hans tjej? Kvinna? Särbo? Partner? Respektive? Vad kallar man det när dem är äldre och flickvän låter så pubis? Men ni vet nog vad jag menar. Hon har lagat tillbehören. Jag har haft den lyxen att inte behöva tänka på sånt utan har bara jagat dottern som sprungit barfota i det fria. 

Några recept finns det visserligen att klämma fram. Jag har kommit på några riktigt goda rätter. Det har jag. Inte om du frågar dottern dock. För hon ska fortfarande ha korv. Problemet är att det inte riktigt finns någon kontinuitet. Jag kan liksom inte lova att på daglig basis leverera så som jag gjort. Och jag kan inte bara skylla på att dottern är sjuk. Sommaren är här. Det finns så mycket som lockar. Det blir enklare middagar. Vi äter ute. Vi äter borta. Och jag suger på det här att vara mat- och bak-bloggare hör jag. Jag ska dock försöka att lägga ut lite grann. Även om det inte blir på daglig basis. 

Jag kan ju börja med ett recept på korvbröd. För att hedra all jäkla korv som vi ätit den senaste tiden. 

Och jag kan därtill lägga till ett tips om, ni precis som vi har en unge som älskar vanlig grillkorv, att möööörscha korven med en jäkla massa Baby Ray's. Chipotle är veckans storfavorit. Lite rostad lök om man kan gräva fram det. Och den där trista grillkorven kan faktiskt bli en kulinarisk upplevelse oavsett om den grillats eller stekts till en knapp igenkännbarhet.

(null)


(null)



Korvbröd med torrjäst
12 st

1/2 påse torrjäst
1 tsk salt
1 tsk socker
6 dl vetemjöl
2 1/2 dl mjölk
50 gram smör
1 ägg till penslingen


Smält smöret i en kastrull och häll sedan ned mjölken så att smöret svalnar lite.

Blanda alla torra ingredienser i en bunke och häll sedan på degspadet. Bearbeta degen tills den blir smidig. Gärna i 5-10 minuter. Har du en köksassisten så använd den. Om inte så kanske du har degkrokar till elvispen? 

Lägg en handduk över och låt degen jäsa i 30 minuter.

Häll ut degen och knåda den en stund innan du sen delar upp den i 12 lika stora bitar.

Forma varje del till ett korvbröd och lägg på en ugnsplåt täckt med bakplåtspapper. 

Låt jäsa i 30 minuter.

Sätt ugnen på 225 grader så att ugnen är varm tills dess att bröden jäst klart.

Vispa upp ett ägg och pensla bröden.

Grädda bröden i mitten på ugnen i ca 8-10 minuter. Ha lite koll så dem inte bränds alltför mycket. I mitt tycke föredrar jag bränd korv framför bränt korvbröd.





(null)

Har jag berättat att både sambon och dottern älskar korv? I alla smaker och utförande. Höll jag på att säga. Båda två. Som två gamla gubbar. Från landet. Med jobbarbyxorna på trekvart och kepsen med en platt och rak skärm. Det enkla livet. Man är inte så pjåkig. Korv är gott. Alla veckodagar. Ser ni bilden framför er? Förstår ni vad jag menar? Bra. Och jag ber om ursäkt för mina fördomar. Men jag har sett det med egna ögon. På nära håll. Och jag säger det lite med kärlek.  Lite. 

Min farfar var långt ifrån den där gubben från landet med jobbarbyxor och kepan. Till skillnad från en del av hans släktingar från landsbygden.  Men han var absolut inte pjåkig. Och korv gillade han väldigt mycket. Korv och potatis som den enkla man han kunde vara. Och med en klick dijonsenap. Eller massor av dijon. Även fläskkotletter gick hem. Med dijon. Men det är ett annat recept. 

Jag kommer ihåg som liten då jag och farmor fick utforska våra gastronomiska upplevelser på egen hand. Det som inte var svensk husmanskost ratades som kinamat. Allt var kinamat. Förutom paella och korv. Typ.

Så förkärleken för korv finns i dotterns gener från båda hållen om man säger så.
Jag tror att bland de första orden som dottern sa var just korv. Och mera. Och ge. Min vinkande ivriga små fingrar. Jag vet inte om det är komiskt eller tragiskt? Sambon vägrade äta annat än korv som liten. Så det är typ inte mycket som förändrats sedan dess. 

Som ni förstår så äts det därför en hel jäkla massa korv här hemma. Och jag undrar hur många gånger som jag kommer nämna korv i det här inlägget? Ni får både ursäkta och ha förståelse. Och pallar ni inte läsa, scrolla ned direkt till receptet. Det är okej. Jag lovar. 
Med tanke på den stora konsumtionen som främst sambon och dottern står för så försöker jag, 1. Få in vegetariska inslag flera gånger i veckan. Det funkar bäst när sambon är ute på tjänsteresa. 2. Försöker hitta på roligare recept med korv. Lite förnyelse. Lite godare. Lite roligare. Ibland är det svårt. Det ska jag erkänna. Men dagens middag lyckades jag jäkligt bra med. Det kanske inte ser mycket ut för världen. Men jösses vad gott det var. Förutom för sambon som var tvungen att peta bort både paprika och tomater. Det är ju livsfarligt sånt där. 

Dagens middag blev fried pasta med kyckling chorizo! 
Japp, det är som det låter. Typ. Ungefär som stekt ris. Fast pasta. Och med korv. Kyckling chorizo. Från Willys. Har ni testat det någon gång? Supergott! Hela rätten var det. Supergod alltså. 

(null)


Fried pasta med kyckling chorizo!
4 portioner

Du behöver 
 
1 paprika
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 paket cocktailtomater
2 ägg
1 paket kyckling chorizo 
1 paket pasta. Vi använde fusilli.
Olivolja
Salt och peppar 
Ev lite chilipeppar för att få lite hetta. 

(null)


Gör så här: 

Koka pastan. Var generös med både olivolja och salt.

Skiva löken och finhacka vitlöken. Fräs i en stekpanna med en skvätt olivolja.

Skiva ned paprikan i stavar och kasta ned den med.

Skiva ned korven och stek tillsammans med löken och paprikan.

Dela cocktailtomaterna i halvor och släng ned dem också. Rör om och fräs på låg-medel temperatur. Tomaterna skall bli varma men inte så varma att det blir tomatsås. 

Häll över korvblandningen på en tallrik och häll av pastan.

Häll ev i lite mer olja och släng sedan ned pastan i stekpannan. Stek pastan lite lätt. Den får gärna få lite yta men absolut inte bli hård. 

Häll sedan tillbaka korvblandningen ned i stekpannan och blanda ihop med pastan. Krydda utifrån smak och tycke. Fös sedan undan allt på sidorna så att det blir ett litet utrymme i mitten. Knäck sedan 2 ägg i mitten och var snabb med att röra om så att det inte stelnar. Medan du rör om blanda ned pastan och korven med äggen så att det blir jämt fördelat. 

Servera och njut! 

(null)




Fried pasta med kyckling chorizo

Pasta 2 kommentarer

(null)

Har jag berättat att både sambon och dottern älskar korv? I alla smaker och utförande. Höll jag på att säga. Båda två. Som två gamla gubbar. Från landet. Med jobbarbyxorna på trekvart och kepsen med en platt och rak skärm. Det enkla livet. Man är inte så pjåkig. Korv är gott. Alla veckodagar. Ser ni bilden framför er? Förstår ni vad jag menar? Bra. Och jag ber om ursäkt för mina fördomar. Men jag har sett det med egna ögon. På nära håll. Och jag säger det lite med kärlek.  Lite. 

Min farfar var långt ifrån den där gubben från landet med jobbarbyxor och kepan. Till skillnad från en del av hans släktingar från landsbygden.  Men han var absolut inte pjåkig. Och korv gillade han väldigt mycket. Korv och potatis som den enkla man han kunde vara. Och med en klick dijonsenap. Eller massor av dijon. Även fläskkotletter gick hem. Med dijon. Men det är ett annat recept. 

Jag kommer ihåg som liten då jag och farmor fick utforska våra gastronomiska upplevelser på egen hand. Det som inte var svensk husmanskost ratades som kinamat. Allt var kinamat. Förutom paella och korv. Typ.

Så förkärleken för korv finns i dotterns gener från båda hållen om man säger så.
Jag tror att bland de första orden som dottern sa var just korv. Och mera. Och ge. Min vinkande ivriga små fingrar. Jag vet inte om det är komiskt eller tragiskt? Sambon vägrade äta annat än korv som liten. Så det är typ inte mycket som förändrats sedan dess. 

Som ni förstår så äts det därför en hel jäkla massa korv här hemma. Och jag undrar hur många gånger som jag kommer nämna korv i det här inlägget? Ni får både ursäkta och ha förståelse. Och pallar ni inte läsa, scrolla ned direkt till receptet. Det är okej. Jag lovar. 
Med tanke på den stora konsumtionen som främst sambon och dottern står för så försöker jag, 1. Få in vegetariska inslag flera gånger i veckan. Det funkar bäst när sambon är ute på tjänsteresa. 2. Försöker hitta på roligare recept med korv. Lite förnyelse. Lite godare. Lite roligare. Ibland är det svårt. Det ska jag erkänna. Men dagens middag lyckades jag jäkligt bra med. Det kanske inte ser mycket ut för världen. Men jösses vad gott det var. Förutom för sambon som var tvungen att peta bort både paprika och tomater. Det är ju livsfarligt sånt där. 

Dagens middag blev fried pasta med kyckling chorizo! 
Japp, det är som det låter. Typ. Ungefär som stekt ris. Fast pasta. Och med korv. Kyckling chorizo. Från Willys. Har ni testat det någon gång? Supergott! Hela rätten var det. Supergod alltså. 

(null)


Fried pasta med kyckling chorizo!
4 portioner

Du behöver 
 
1 paprika
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 paket cocktailtomater
2 ägg
1 paket kyckling chorizo 
1 paket pasta. Vi använde fusilli.
Olivolja
Salt och peppar 
Ev lite chilipeppar för att få lite hetta. 

(null)


Gör så här: 

Koka pastan. Var generös med både olivolja och salt.

Skiva löken och finhacka vitlöken. Fräs i en stekpanna med en skvätt olivolja.

Skiva ned paprikan i stavar och kasta ned den med.

Skiva ned korven och stek tillsammans med löken och paprikan.

Dela cocktailtomaterna i halvor och släng ned dem också. Rör om och fräs på låg-medel temperatur. Tomaterna skall bli varma men inte så varma att det blir tomatsås. 

Häll över korvblandningen på en tallrik och häll av pastan.

Häll ev i lite mer olja och släng sedan ned pastan i stekpannan. Stek pastan lite lätt. Den får gärna få lite yta men absolut inte bli hård. 

Häll sedan tillbaka korvblandningen ned i stekpannan och blanda ihop med pastan. Krydda utifrån smak och tycke. Fös sedan undan allt på sidorna så att det blir ett litet utrymme i mitten. Knäck sedan 2 ägg i mitten och var snabb med att röra om så att det inte stelnar. Medan du rör om blanda ned pastan och korven med äggen så att det blir jämt fördelat. 

Servera och njut! 

(null)